Om Kenneln

Om Kenneln

Kennel Imperie´s
ambition är att bevara Lagottons goda sociala förmåga i kombination med sundhet och skönhet. Kvalité före kvantitet. Uppfödning i hemmiljö.


Det viktigaste i vårt avelsarbete är att Lagotton bevarar sitt trevliga sätt och förblir friska familjehundar. Målsättningen är att kennelnamnet Imperie´s alltid skall stå för kvalité snarare än kvantitet. Det är genom goda referenser från andra man får chansen att nå framgång. Innan våra hundar går i avel vill vi också meritera dem för att få officiellt verifierat att de är rastypiska och av hög klass. Därför har vi deltagit i en hel del utställningar, såväl inom som utanför Sverige. Under åren har kennel Imperie's haft goda framgångar.


En viktig utmaning i avelsarbetet är att ha god balans mellan yttre skönhet och inre egenskaper såsom trevlig och väl fungerande familjemedlem. Vår övertygelse är att det ena inte behöver utesluta det andra. Kort sagt att kombinera sundhet med skönhet.


Mätbara undersökningsresultat: Imperie´s har under alla år Hd-röntgat och ögonlyst samtliga avelshundar innan de gått i avel.  Resultaten har alltid offentliggjorts.


Exteriör:
Kennelns avelshundar har före avel och med goda resultat alltid varit bedömda av etablerade kända rasdomare. 


Avelsfilosofi: Att studera andra uppfödares hundar och ta till sig det positiva i deras avelsarbete. Att behandla all information med respekt. Det är ju faktiskt levande material som vi arbetar med. Att vara ödmjuk inför naturens gång. Att försöka samarbeta med uppfödare vars hundar har andra blodslinjer. Att lära av misstagen. Att låta tiden visa kvalitén i uppfödningen. Att inte sälja en valp till någon som man inte kan tänka sig att ha långvarig kontakt med.



Jane Ahlzén Marmstad


Jane Ahlzén

 

Hundintresset har alltid funnits, kanske lite för stort i min omgivnings ögon. Min första hund köpte jag vid 11 års ålder för 5 kr. Mina föräldrar hade efter långvarigt tjatande lovat att jag skulle få köpa hund den dag jag kunde betala den själv för egna sparade pengar. Det familjen inte hade kunnat tänka sig, var att jag med mina kontakter bland kvarterets hundägare och mitt mogna sätt lyckades med konsten att köpa en blandrasvalp Tax/Cockerspaniel redan samma vecka. Glädjen varade dock endast några dagar, sedan fick valpen till min stora förtvivlan flytta tillbaka till sin tidigare ägare.


Hundlånare 1965-69 i tid och otid. Extraarbete på hundtrim.   

Hundförvaltare. 1969-71. Schäfern Albin fick jag ta hand om helt gratis. Han tuggade på allt och alla inklusive mina vänner.

Hundägare: Därefter Dobermannen Arrak, som jag fick köpa billigare än brukligt av "Ärlige Leffe" (på den tiden omskriven bilförsäljare & Dobermannuppfödare i tidningen Se) bara för att jag var så ung och hundintresserad. Arrak blev tyvärr en ekonomisk och känslomässig katastrof. Dobermann igen1972, denna gång mer genomtänkt, från framgångsrika Kennel Bryan Stam´s. De som känner till kennel Bryan Stam´s förstår att det var en hård skola med en grundlig läroperiod beträffande genetik, mentalitet, lydnad, och utställning.


Troligen p.g.a. ”tillfällig sinnesförvirring” så var under ett par år Afghanhanen Jawahar´s Midnigt Sun i min ägo. Han blev dock under den tiden uppflyttad till lydnadsklass II, vilket  inte var så vanligt då. 1979 utökades hundägandet med en Lhasa Apso från den berömda kenneln Tintavon. 


Kennelnamnet Imperie´s registrerade jag 1980 efter min Dobermanntik Bryan Stam´s Imperie Itself.  Kullen som hon föddes i, var Sveriges första inseminationskull. Mamman Bryan Stam´s Gravin Grazie inseminerades med sperma från Tyskland. Detta väckte stor uppmärksamhet i bl.a. kvällspressen. 9 valpar blev det.


Lhasa Apso: 1979-1990. ”Den lille väktaren från världens tak ”. Jag själv kallar jag dem för mina asfaltsblommor, eftersom Lhasa Apso är perfekta stadshundar. Totalt 9 kullar som resulterade i 37 valpar blev det under åren som passerade. Nyckeln till kennelns framgångar var samarbetet med Kennel Tintavon och senare år Kennel Beddis. Dessa två uppfödare var största konkurrenter i Sverige under 80-talet. Trots den hårda konkurrens som rådde mellan dem, fick jag förmånen att samarbeta med dem båda. De delade villigt med sig av sina erfarenheter. Tack vare dessa två uppfödare och mina valpköparvänner fick Kennel Imperie´s fina framgångar. 

 

Jag har även haft en kull Amerikansk Cocker Spaniel. Den kanske mest kända i kullen blev Imperie´s Jackie J´Royal som hamnade hos Kennel Snowshoes och där hade fina utställningsframgångar. Jackie´s son S Uch Snowshoes Simply the Best, är även idag trots 12 års ålder en kändis bland rasfolk.


Framgångar och omdömen från andra;  Kennel Imperie´s blev i början på 90-talet bl.a. omskriven i den Amerikanska boken ”The New Complete Lhasa Apso” av Norman and Carolyn Herbel. I Tibethundskrönikan 1972-1992, sammanställd av rasspecialisten Berit Eriksson, kan man läsa följande; ”En uppfödare, som med sina goda kunskaper i anatomi använt och baserat sin uppfödning på Pauls (Kennel Tintavons) linjer, är Jane, Kennel Imperie´s. Hon har inte mig veterligt importerat något, men med de nytillskott Paul gjort har hon kunnat få fram många goda vinnare. Hon har tyvärr tagit "en paus", men vi hoppas att hon kommer tillbaka. 7 champions till dag dato”. 

Det är värt att nämnas att på den tiden hade jag inte möjlighet att behålla någon Imperie´s valp själv. Därför var jag helt beroende av mina valpköpare, som matchade hundarna och gjorde god reklam för kenneln. Därför är valpköparen för mig en av de viktigaste byggstenarna i min kennels framgångar. 


Varför Lagotto Romagnolo?; Jag var under fem års tid utan hund (förutom alla helger då jag lånade hundar av hunduppfödarkollegor runt Stockholm) och då fanns det tid att undersöka vilken ras som skulle kunna passa in i familjens "nya" liv. Lagotto Romagnolo blev, förutom att den för oss har ett tilltalande utseende, rasen med egenskaperna  som passar in i vår livsstil med mycket tid ute i skog och mark. Lagotton är lagom i storlek och en robust, aktiv och sportig skogshund, som inte kräver mycket pälsvård. Den gillar att arbeta, är intelligent och mycket lättlärd. Lagotton är också social och signalkänslig, vilket gör att den är mycket anpassningsbar i vårmoderna samhälle. Den älskar att vara till lags. Lagotton är ingen hund  som skall lämnas ensam, utan vill vara med överallt. När vi väl hade bestämt ras följde vi den på utställningar, hundtidningar och annat. En Lagotto, som jag blev väldigt imponerad av, var Fiocco Di Casa Cleo. När jag så småningom också fick bekanta mig med Pallina Di Casa Cleo, så kontaktade jag Elisabeth Scheffel för att beställa en valp efter denna föräldrakombination. Fiona föddes i Elisabeths 4:e Lagottokull. Lagotto Romagnolo har, liksom Lhasa Apso, också en mycket intressant historia. Det berättas om hur rasen har överlevt p ga att den har omskolats från vattenapporterande hund till tryffelsökarhund. Därför finner jag stort nöje i att försöka ta reda på så mycket som möjligt om rasen direkt från Italienska uppfödare. Första Lagottokullen hos Kennel Imperie´s föddes 29 Oktober 2001.


  

Jag vill passa på att tacka för visat intresse och all den information och praktisk hjälp som jag fått i mitt avelsarbete. Speciellt Kennlarna i Italien, Kennel Delle Farnie, Luciano Bernabei och  Kennel Delle Tre T, Oliviero Zini. Inte att förglömma Luciano Landi, Kenneln Di Casa Cleo även omtalad som Mr Lagotto. Landi var mannen som gjorde Lagotto Romagnolo känd utanför Italiens gränser pga att han visade upp sina hundar på olika utställningar i Europa. Han var även en drivande kraft när man 1988 startade den Italienska Lagottoklubben. 

I Augusti år 2000 föddes en Lagottotik hos Kennel Di Casa Cleo som senare flyttade hem till mig och min make Jan Marmstad.  Amorina Di Casa Cleo Amorina blev genast min Jans favorit pga hennes initiativrikedom och uppfinningsförmåga.  Amorina arbetar alltid mycket tyst och självständigt. Dagarna blir aldrig tråkiga med henne i sin närhet. Pga ändrade bostads/ arbets/familjeförhållanden 2002-2003 så flyttade Amorina till mina vänner Marianne & Börje i Rönninge utanför Stockholm.

Jag brukar samla ihop samtliga ur samma kull inför gemensam höftled/armbågsrönten

Fiona och jag, RADUNO Italien 2000